Forskingsprojektet @geing Online

10.06.2014 kl. 08:56
Projektets syfte är att utreda samband mellan tillgång till internet och äldres(60+) livssituation och välbefinnande, samt om och hur man kunde använda internet som ett verktyg vid främjande av ett gott åldrande. Med olika forskningsmetoder ser man på äldre och internetanvändning på både mikro(individ)- och makro(samhälls)nivå.

Projektledare DrPH Anna K. Forsman

Projektarbetare PM Johanna Nordmyr

 

Projektresultaten har betydelse för både forskning och utvecklingsarbete kopplade till främjandet av det goda åldrandet (kopplat till exempelvis social delaktighet och livsvillkor). Forskningsresultaten kan i praktiken appliceras både på den äldre befolkningen i stort, samt på speciellt utsatta grupper såsom ensamma äldre, anhörigvårdare, samt äldre med funktionsnedsättningar.

 

Projektet utförs mellan åren 2013-2016. Projektets första arbetshelhet som avslutades år 2013 har finansierats av Svenska Kulturfonden, Signe och Ane Gyllenbergs Stiftelse samt Svensk-Österbottniska Samfundet.

 

Varför är internetanvändning bland äldre ett viktigt forsknings- och utvecklingsområde?

Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) drastiskt och på relativt kort tid påverkat individens livssituation och olika samhällsfunktioner. Utvecklingen berör bland annat servicetillgänglighet, kommunikationsmöjligheter och social delaktighet (dvs. tillgång till samhällsresurser, samt sociala aktiviteter, nätverk och relationer). Det finns dock en grupp som står utanför denna utveckling och därför riskerar att missgynnas genom s.k. digital exkludering (ojämlikhet gällande kunskap och andra resurser sammanbundna med internetanvändning, 1). Denna grupp består till största del av seniorer (2), vilket är problematiskt då äldre redan är en grupp som ofta kan uppleva ett begränsat inflytande i samhället (3) samt även löper en högre risk för både fysisk och psykisk ohälsa (4).

 

På grund av befolkningens struktur (5) behövs mer forskning med fokus på hur man kunde främja äldres situation och ett gott åldrande ? här är internetanvändningens för- och nackdelar ett nytt viktigt område (6,7). I ett större perspektiv får denna forskning stöd i exempelvis European Mental Health Action Plan (8), där betydelsen av att understödja just äldres inlärning av internetrelaterade färdigheter understryks.

 

Vad har gjorts inom projektet?

Resultat från det första skedet av detta forskningsprojekt, en systematisk litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa sambandsstudier (6,7,9), belyser de positiva aspekterna av internetanvändning som har potential att upprätthålla och främja ett gott åldrande. Medan positiva statistiska samband inte tillåter kausala tolkningar av data, illustrerar intervjudata hur äldre själva upplever att internetanvändningen bidragit till deras välbefinnande. Flera av de faktorer som är viktiga för äldres upplevelse av en meningsfull vardag och ett gott åldrande kan bevaras eller förbättras med hjälp av internet; till exempel att upprätthålla relationer med familj och vänner, en möjlighet till meningsfulla aktiviteter (där inlärningen av internetrelaterade färdigheter i sig är gynnsamt), förstärkning av den äldres självkänsla och självständighet, samt en förhöjd upplevelse av delaktighet i samhället. Samtidigt bör olika svårigheter relaterade till nätanvändning bland äldre givetvis beaktas och motverkas. 

 

Under de kommande åren ska översiktsstudien kompletteras med en enkätstudie där man jämför sociala och psykologiska faktorer hos äldre internetanvändare med icke- internetanvändare i ett regionalt insamlat enkätmaterial (Enkät om Psykisk Hälsa i Västra Finland 2014). I en intervjustudie vill man även utreda äldres subjektiva upplevelser av att inte vara/vara internetanvändare och dess samband med ett gott åldrande. Slutligen kommer även en mindre interventionsstudie att genomföras, där man i utvärderingen ser på sociala och psykologiska effekter samt på hur man på bästa sätt kan motivera och stödja internetanvändning bland seniorer med begränsad internetvana.

 

Vem samarbetar vi med?

Eftersom brukar- och policyperspektiven betonas genomgående i projektet, utgör våra samarbetspartners en nyckelfaktor för ett framgångsrikt projektutförande. Våra samarbetspartners omfattar idag bland annat följande aktörer:

 

Nätverket Inkludera Flera
BOWER-nätverket (Botnia Welfare – Coalition for Research and Knowledge, vars samarbetspartners är bl.a. Institutet för Hälsa och Välfärd (THL), Åbo Akademi i Vasa, Vasa Universitet, samt Yrkeshögskolan Novia)
Forskargruppen Enkät om Psykisk Hälsa i Västra Finland
Senter for eHelse och omsorgsteknologi, Universitet i Agder, Norge

 

Projektets publikationer

kapitel/nationell rapport (6), hittas här http://www.julkari.fi/handle/10024/114817
manuskript/internationell vetenskaplig journal (publiceras under 2014) (7)
bokkapitel (publiceras under 2014) (9)

 

Referenser

1 Norris, P. (2001). Digital Divide? Civic Engagement, Information Poverty and the Internet Worldwide. Cambridge University Press, 2001.

2 Finlands officiella statistik (FOS, 2013). Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik [e-publikation]. ISSN=2341-8702. 2013. Helsingfors: Statistikcentralen Hämtat från: http://www.stat.fi/til/sutivi/2013/sutivi_2013_2013-11-07_tie_001_sv.html

3 Futurage (2011). FUTURAGE. Road map for European ageing research. Hämtat från: http://www.futurage.group.shef.ac.uk/road-map.html

4 Forsman, A.K. (2012). The importance of social capital in later life. Mental health promotion and mental disorder prevention among older adults. Doktorsavhandling, Nordic School of Public Health NHV, Göteborg, Sverige.

5 Finlands officiella statistik (FOS, 2012). Befolkningsprognos [e-publikation]. ISSN=1798-5145. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen Hämtat från: http://www.stat.fi/til/vaenn/2012/vaenn_2012_2012-09-28_tie_001_sv.html

6 Forsman A. K. & Nordmyr, J. (2013). Internetanvändning som ett verktyg vid främjande av äldres psykiska hälsa och välbefinnande. I: J. Moring, V. Bergman, E. Nordling, J. Markkula, A. Partanen, M. Soikkeli (red.). Mielenterveys- ja päihdesuunnitelma 2009–2015. Monipuolista sisällöllistä ja rakenteellista kehittämistä 2012. [Den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete 2009?2015. Mångsidig utveckling av innehåll och strukturer år 2012]. THL. Diskussionsunderlag 15/2013

7 Forsman, A.K. & Nordmyr, J. (2014, insänt manuskript). Psychosocial Links between Internet Usage and Mental Health in Later Life: A Systematic Review of Quantitative and Qualitative Evidence. Journal of Applied Gerontology.

8 World Health Organization WHO (2013) Mental Health Action Plan 2013-2020. World Health Organization, Geneva.

9 Forsman, A. K. & Nordmyr, J (2014). Social Capital and Mental Health Promotion among Older Adults: The psychosocial approach. I: Nyqvist, F. & Forsman, A.K. (Red.). Social Capital and Health among Older People – The Meaning of Community and Context, Springer. [Planerad tryckning under 2014].

 

Johanna